2006-03-24  Dimman lägrar sig över landskapet och visar inga tecken på att vilja försvinna...:o) Dammen blir bara lite mer trolsk av detta eländiga blöta och ser inte ut att ta skada ... :o)

 

Dimman formligen droppar så tät är den...:o)

 

Och nere vid havet är det ingen skillnad... sikten är lika med noll och det ljuder en mistlur därute. Hildaliten känner sig nog ännu mindre... än hon i verkligheten är... i detta gråa täta... :o)

 

Havet har oändligt många ansikten och det här är ett av dem... :o) Lite spöklikt men ändå vackert... muttrar matte där hon vandrar i dimman med kameran... :o)

 

Som synes på den här bilden så har vi en del snö kvar ännu... så det är lite halkigt på sina ställen... det är inte speciellt bra för matte som har ont i ryggen sin... :o) Jaja... så klart att det är hennes... hon kan ju inte ha ont i nån annan människas rygg... :o)

 

Amaryllis i kvällsljus... det är väl den sista julblomman för den här gången... tror jag i alla fall... :o)

 

Så här låg Hildaliten innanför dörren när hon hade varit ute med matte... för några dagar sen... när hon mådde som sämst... hon låg alldeles stilla och tittade på oss... .o) Då grät mattehjärtat... :o) Men nu är Den Vilda pigg och glad igen... :o)