2007-03-15  Matte berättar: Kråkans dag hos doktorn blev lång och jobbig... klockan 10 .30 kom vi in till Per som tittar bekymrat på oss. Så här kan vi inte fortsätta säger han... men har inga uppslag om vad det är för fel på Hildaliten... :o)

Vi gick ut för att Per skulle få se henne röra sig  och han provocerade tassen och klon för att få se hur hon haltar när det gör ont... :o) Hon visar tydligt obehag... som inte kan förklaras på annat sätt än att hon har ordentligt ont. Hon strävar för att försöka få honom att sluta och biter efter hans hand... och det betyder att han gör henne illa... för hon biter aldrig nånsin efter någon!! Han vill göra en ny röntgen i hopp om att en förklaring ska visa sig... och börjar med en lugnande spruta som Hilda somnar lätt av... men näe... allt ser bra ut  och då måste ett beslut tas.

Per vill ge henne lokal behandling med kortison och då behöver de söva vår lilla kråka... för att pinan ska bli så liten som möjligt... Leden är så väldigt trång att det är nödvändigt att hon ligger alldeles stilla... sövd... :o) Det kändes lite eländigt att bli "utkörd" för ett antal timmar och komma tillbaka 15.30 och hämta henne. Det var en ledsen lite stukad Hilda som kom vandrande ut till mig när jag kom tillbaka på eftermiddagen som överenskommet var. Oj... vad liten hon var. Mattehjärtat blödde... :o) Per har skickat några prov till undersökning... men jag vet inte vad det var för prover... måste ringa imorgon och ställa lite frågor som inte blev ställda idag... :o) Det blev inga bilder idag... men det gör ingenting... bara vår lilla kråka blir bra... :o)